och där sprack bubblan...
...som jag försökte leva i, det vararde i 4 veckor, eller egentligen 3 veckor sen ville inte kroppen mer. Ni vet när man skjuter upp problemen och helt plötsligt så orkar inte något hålla emot och då ramlar ALLLT som man lagt längst upp på huvudet rakt ner. Ja, klockan e 04.13 jag ska upp om 2 tim och 47min. Men det kommer jag inte för jag är så snurrig i huvudet av alla tårar som inte kunnat komma på flera veckor.
Vet att mina vänner är trötta på att jag hela tiden är känslig eller klagar, eller att det hela tiden finns något att tycka synd om mig för. Men som vi alla sagt det som hänt kan inte jag hjälpa, men det är väldigt svårt att inte tänka på det. Vet ni vad - vad fan gör jag om min mamma går bort? - då har jag inget kvar, vem ska jag fira julafton med och en massssa masssa andra saker. Ni förstår inte.
Jag är så trött på att jag hela tiden ska försvara mig. Jag kan knappt andas så ont de gör. 8 personer i min omgivning som försvunnit av sjukdommar, dåligt psyke/ förnuft och självklart ålderdom. 21 år och 8 personer - att väcka mig själv och ge en tanke att detta är livet kan man ju verkligen säg att man gjort. Jag blir trött, nu är jag tillbaka på ruta 1, där jag kan sova bort hela veckan och sen göra dumma saker på helgen.
Vi har varit utan dig i snart 6 månader å det känns som om du va här i förrgår. Ja och sen mitt i allt så går min älskade farmor oxå bort - dock av ålder å sjukdom, där hon är nu har hon det mycket bätttre - MEN kan inte allt bara gå över så jag kan få fokusera på min skola och mitt liv. Inte alla andras, fan vad trött jag är på att lyssna på alla andra och deras småproblem!!! Nä det är jag inte, det är en del av min personlighet att ha kunskap om hur man löser problem - inget jag själv valt i djupa saker - men jag är en lyssnare. Folk får tycka vad fan dom vill - jag bryr mig inte. Just nu mår jag riktigt dåligt jag har ett seminarium i morrn som jag dock kommer att missa. Missar fördjupningsdagen på fredag oxå, då är det ännu en begravning, Jag blir trött. 04.37 snälla sov!!
Sova nu hajjj
Vet att mina vänner är trötta på att jag hela tiden är känslig eller klagar, eller att det hela tiden finns något att tycka synd om mig för. Men som vi alla sagt det som hänt kan inte jag hjälpa, men det är väldigt svårt att inte tänka på det. Vet ni vad - vad fan gör jag om min mamma går bort? - då har jag inget kvar, vem ska jag fira julafton med och en massssa masssa andra saker. Ni förstår inte.
Jag är så trött på att jag hela tiden ska försvara mig. Jag kan knappt andas så ont de gör. 8 personer i min omgivning som försvunnit av sjukdommar, dåligt psyke/ förnuft och självklart ålderdom. 21 år och 8 personer - att väcka mig själv och ge en tanke att detta är livet kan man ju verkligen säg att man gjort. Jag blir trött, nu är jag tillbaka på ruta 1, där jag kan sova bort hela veckan och sen göra dumma saker på helgen.
Vi har varit utan dig i snart 6 månader å det känns som om du va här i förrgår. Ja och sen mitt i allt så går min älskade farmor oxå bort - dock av ålder å sjukdom, där hon är nu har hon det mycket bätttre - MEN kan inte allt bara gå över så jag kan få fokusera på min skola och mitt liv. Inte alla andras, fan vad trött jag är på att lyssna på alla andra och deras småproblem!!! Nä det är jag inte, det är en del av min personlighet att ha kunskap om hur man löser problem - inget jag själv valt i djupa saker - men jag är en lyssnare. Folk får tycka vad fan dom vill - jag bryr mig inte. Just nu mår jag riktigt dåligt jag har ett seminarium i morrn som jag dock kommer att missa. Missar fördjupningsdagen på fredag oxå, då är det ännu en begravning, Jag blir trött. 04.37 snälla sov!!
Sova nu hajjj
Kommentarer
Trackback
